Lite kort om Zita
Zita när hon va bebis. vintern 2009-2010
Namn:Zita
Ras: Golden retriever/vit herdehund
Född: 19 oktober 2009
Zita är min första egna hund och jag hämta hem henne den 15 december 2009. Hon växte upp med mig i min pappas hus och var precis som vilken valp som helst, det vill säga hittade på så mycket bus som bara den.
Det var alltså henne jag hade med upp till skolan först, men hon hade alldeles för jobbigt där uppe. Så nu har hon flyttat hem igen och bor numera med min pappa, bror, yngsta storasyster, pappas sambo Jessica, hennes dotter & vår katt (som är hennes kelkompis, men tyvärr även hennes mobboffer ibland..).
Då hon än så länge bara är 2 år, så har hon oerhört mycket bus i sig och är väldigt smart av sig när det gäller hyss. Så att ha henne är nästan som att vara barnvakt åt en liten busig unge. Men det är det jag tycker ger henne en charm på nåt sätt, även om man ibland blir tokig på henne pga just av den anledningen att hon är så busig.
Men såklart kan jag inte annat än att älska den lilla krabaten! Hon är ju trots allt min första hund, och de som är hundmänniskor förstår precis vad jag menar. Man kommer aldrig glömma sin första hund.
Ras: Golden retriever/vit herdehund
Född: 19 oktober 2009
Zita är min första egna hund och jag hämta hem henne den 15 december 2009. Hon växte upp med mig i min pappas hus och var precis som vilken valp som helst, det vill säga hittade på så mycket bus som bara den.
Det var alltså henne jag hade med upp till skolan först, men hon hade alldeles för jobbigt där uppe. Så nu har hon flyttat hem igen och bor numera med min pappa, bror, yngsta storasyster, pappas sambo Jessica, hennes dotter & vår katt (som är hennes kelkompis, men tyvärr även hennes mobboffer ibland..).
Då hon än så länge bara är 2 år, så har hon oerhört mycket bus i sig och är väldigt smart av sig när det gäller hyss. Så att ha henne är nästan som att vara barnvakt åt en liten busig unge. Men det är det jag tycker ger henne en charm på nåt sätt, även om man ibland blir tokig på henne pga just av den anledningen att hon är så busig.
Men såklart kan jag inte annat än att älska den lilla krabaten! Hon är ju trots allt min första hund, och de som är hundmänniskor förstår precis vad jag menar. Man kommer aldrig glömma sin första hund.